Vad är det som gör oss levande?

9 augusti 2020

Häromdagen så tittade jag på sockerärtsodlingen som börjat gulna i bladmassan och tänkte att den börjar kanske ge upp nu och har gjort sitt vad det gäller skörd av sockerärtor? Vid närmare påseende så syntes det några sockerärtor kvar att skörda. Jag hämtade en burk som sedan blev full av vad jag trodde skulle vara det sista från odlingen. Det blev en hel ”glassburk” fylld med gröna sockerärtor som sedan hamnade i frysen.

Igår kväll så tittade jag till grödorna igen och tänkte att nu kan det inte vara många sockerärtor kvar utan kanske någon enstaka. Jag lyfte på bladmassan som nu inte bara var gul utan dessutom låg ner mot jorden och kunde därefter plocka en hel burk full igen!

I den gula massan hade det börjat växa nya gröna skott i toppen på varje vissen gul gren. Nya sockerärtor tittade fram i dessa gröna skott. Helt fantastiskt! Jag blev både snopen och glad över ännu en skörd, då jag under sommaren sagt att nästa år då ska jag så flera pallkragar med sockerärtor med den stora åtgång som var. Två burkar som jag inte räknat med var därför extra välkommet.

För att hjälpa det gulgröna bladverket att komma upp från jorden så satte jag en stropp mot gallret i bakre kant av pallkragen som skulle stötta sockerärtorna att klättra mot ljuset.

Det visar sig se om det blir något mer att skörda. Oavsett så är jag väldigt tacksam över årets skörd av sockerärtor. Jag har tom kunna ge bort en burk till någon annan som också tycker om denna goda gröda.

Odlarens lärdom: Det är visdomsfullt att se sina grödor som levande om de ska växa och bära fram en skörd.

En helares visdom: Det är bra att vara levandes om vi ska växa och bära fram frukt i livet.

Hur ser du på dig själv? Vad får dig att känna dig levande?